OTROLIGT! Jag är här nu!

Min första helg på landet, på riktigt, och det är helt overkligt men absolut SANT!

Jag har varit här ute i stugan ett par tillfällen sedan jag tog över huset. Men det har varit för kallt att bo över då den inte är vinterbonad. Men nu äntligen hände det. Och jag börjar sakteliga förstå att jag nu lever min dröm!

Efter en intensiv period med flytt och lansering av min nya onlinestudio "Invent Yourself" har tiden inte heller riktigt räckt till för att åka ut. Så på ett sätt har det varit bra att det varit kallt för då har jag kunnat färdigställa nya lägenheten och jobbat veckorna runt med Onlinestudion.

I fredags åkte jag och Minoo ut med, minst sagt, helt galet mycket packning.

Jag fick hjälp av en kompis i skärgården som hämtade oss med min båt. Inte bara fick jag hjälp med packningen ut till huset, jag skulle dessutom få låna sängar, bord och stolar av honom. Eftersom stugan ska rivas och det ska byggas nytt i höst är det ingen ide att börja köpa möbler, så jag är så tacksam han hade möbler över. Sängarna hämtade vi direkt när vi tömt båten på min packning.

När vi sen landade vi huset hittade vi perfekta platsen för yogamattan, där inte bara jag trivs utan även Minoo.

Det kliade i fingrarna direkt. Jag ville sätta igång och röja på studs då det är en hel del som behöver fixas på tomten efter vintern och en del buskar och sly som var helt dött. Det ser både torrt och trist ut med kvistar och grenar som är klädda i grå, frasig torkad mossa och som det går att bryta stammen på för att dom är helt slut. Det såg ut som stora spindelnät när jag tittade ner mot skogsdungen.

Min snälla kompis i skärgården lovade komma tillbaka nästa dag med lite verktyg och lite möbler då vi första dagen bara fick med oss sängarna.

Jag hade själv köpt lite trädgårdsprylar som jag gick loss med och jag har investerat i ett par riktiga gummistövlar som jag bott i hela helgen.

Han kom nästa dag. Tog dessutom med sig en kompis till bärhjälp och lövblås, motorsåg och gott humör. Vi körde på i 3 timmar. Vi fick så mycket gjort! Jag som alltid är van att pyssla själv, och nu kom det två vänner som inte sitter still och kan både skärgården och trädgård. Det röjdes, krattades, kånkades och vi flyttade till och med ett helt vedförråd till en bättre plats, för att rensa bort och göra tomten fin.

När jag vid lunchtid tittade mig omkring tänkte att "det vi fick gjort på några timmar är det jag själv hade klarat av under hela sommaren". Förstår inte varför jag haft så svårt att be om hjälp eller snarare ta emot. Men helt klart känner dom mig och vet att jag inte frågar om hjälp. När dom hörde mina planer klev dom bara in och körde. TACK TACK TACK!

Det är ju också så roligt att göra det tillsammans och en sån lycka i kroppen när det snabbt blir resultat och det verkligen syns en förändring.

Jag kunde såklart inte sluta så jag fortsatte hela dagen.

När jag väl kände att nu får det räcka för idag blev det en lite AW i eftermiddagssolen

Att sova själv i huset var jag lite orolig för. Det är en konstig känsla att sova i ett nytt hus. Plötsligt är det mitt. Men jag vet att det handlar om att bo in sig. Jag gjorde det mysigt på kvällen med värmeljus och brasan sprakade. Mina gamla fällstolar jag hade i trädgården i Sollentuna där vi hade hus för många år sedan har jag tagit med mig hit. Jag köpte dynor till dom nu. Dom används både ute till AW och inne som fåtöljer. Jag har ingen TV men kollade serier på datorn. Minoo låg tryggt och sov i ena stolen och jag i andra. När jag gick och la mig insåg jag hur otroligt tyst det är här ute och natten i skärgården är så fantastiskt fin. Det är mörkt, jättemörkt, men den vackra stjärnhimlen lyste upp.

Idag har jag småfixat. Krattat bort trött mossa på klipporna och behåller dom fina. Funderar på vilka blommor jag skulle kunna ha här.

Jag önskade en tomt utan gräsmatta och en riktig naturtomt. Det eftersom jag inte kan vara här hela tiden så vill jag att det ska vara mer eller mindre underhållningsfritt. Men jag tänker ändå att jag kan få till lite blommor nånstans ändå. Har hört om blommor man kan plantera i klippskrevor som jag tänkte testa i sommar. Jag passade på att rensa ut några revor i klipporna för att nästa gång jag kommer ut plantera litegrann.

I skrivande stund sitter jag vid köksbordet. Helgen börjar gå mot sitt slut. Jag ser ut över havet och ser horisonten mellan två öar lite längre bort. Lugnet i mig har landat. Jag har min plats för återhämtning, för att umgås med familj och vänner, och även en plats där jag känner mig trygg och tillfreds när jag är själv. Utsikten påminner om den jag hade hos pappa i Norge. Pappa var så glad över att jag köpt det här huset. Och han ville så gärna komma och hälsa på även om jag visste att det inte skulle gå pga av sjukdomen. Och sen hann inte pappa ändå. Men då tänkte jag, innan jag åkte ut i helgen, att jag tar med hans stickade favorittröja som jag fått efter honom. Då är han ju här ändå på nåt sätt och jag ville han skulle vara med mig redan första helgen.

Tröjan värmer mig nu när solen börjar gå ner och Minoo har somnat i stolen inlindad i en filt.

Imorgon tar jag tidiga båten till stan och jobbar. Jag har verkligen hittat en magisk plats och det här är bara början på drömmen som äntligen blivit verklighet.

Kram Kristin