Johanna 2.0 – om modet att välja ett annat liv

I helgen var jag och ett gäng tjejer i Ljungdalen för att fira min underbara syster som fyllt 60 år. På schemat stod vandring, härliga frukostar och middagar, musikquiz och tid för att bara vara tillsammans. Att få vara tillsammans så här i flera dagar och få tid för varandra, hinna prata klart med alla i lugn och ro och dessutom uppleva vår vackra fjällvärld var helt magiskt.

Men det jag vill lyfta i det här inlägget är vår underbara, roliga, tokiga och kloka vän Johanna Öhman. Jag har känt Johanna i närmare 40 år. Det var hon som fick mig att åka längdskidor och älska det. Det är Johanna som alltid ser möjligheter när andra ser problem. Och alltid med ett skratt och orden ”allt blir bra”.

Ett uttryck Johanna myntade när hon inte kunde bestämma vad hon ville, när vi tjejer satt tillsammans för många år sedan. Jag vet inte om det handlade om vad vi skulle göra eller beställa för mat eller vad det var. Inget viktigt, men plötsligt säger hon, när hon väl hade bestämt sig: ”Alla gör som man vill och man får ändra sig.” Man vet inte alltid direkt vad man vill och då är det okej att ändra sig.

Hon är en av dem som jag inspirerats av de senaste åren i att jag ska följa det jag själv vill och känner. Följa mina drömmar och våga. Johanna var företagare i den stad hon kommer från för några år sedan. Men hon ville göra något annat. Hon älskar fjällen.

Så ser hon att Helags Pensionat är till salu. Hon åker dit och bestämmer sig för att köpa det. Hon sålde sin del i bolaget hon var verksam i och flyttade upp.

I snart fem år har hon renoverat, byggt om och drivit pensionatet som gett liv till den lilla byn Ljungdalen. Hon har blivit prisad för sitt företagande och framför allt så älskad av så många. När jag pratade med Johanna när hon tog över pensionatet sa hon: ”Nu är det Johanna 2.0.” Och som hon har tagit vara på det. Hon är lite av Ljungdalens Pippi Långstrump när hon möter oss i sina randiga, färgglada strumpor. Men vi kallar henne även ”Drottningen av Ljungdalen”.

Det är så inspirerande att se hur hon med sån kärlek möter både dem som bor i byn och turister som är hennes gäster. Allt slit dessa år börjar verkligen bära frukt och ingen är så värd alla fina ord som hon.

Helags Pensionat är en plats att mötas, få vara den man vill vara, vila och skratta. För jag lovar, Johannas skratt hörs från det att vi vaknar tills vi går och lägger oss. Hur stressigt det än är så är hon alltid glad.

I helgen sa hon igen något som jag tar med mig: ”När jag flyttade hit och tog över pensionatet så slutade jag att bara tänka med hjärnan. Jag känner in med underlivet, magen och hjärtat. Och då löser det sig, för det har det verkligen gjort.”

Och när jag tänker på det så är det så ofta våra tankar står i vägen för det vi känner och vad vi vill, för att tankarna fylls med vad andra tycker och tänker. Man fastnar i oro som inte leder någon vart.

Tack Johanna för den människa du är. För att du inspirerar mig och för att du med din otroliga energi ger så mycket kärlek till oss alla som är runt omkring dig.

Jag elsker däj ja!

Kram Kristin 2.0